Symposium om samarbetet mellan ord och bild med dialog mellan teoretiker och hantverkare En flera hundra år lång konsthistoria om det rebelliska i att skapa egna böcker.

Tack vare ett utmärkt initiativ från och samarbete mellan Konstfack och Uppsala
Universitet fick jag ta del av ett symposium på Konstfack den 5/12 under rubriken:
”One day about: The art of print – Artists, Artisans and Authors”.

Initiativtagarna Sivia Riccardi från Uppsala Universitet (UU) och Jöns Mellgren från
Konstfack hade satt ihop ett fantastiskt fint program som avsåg att sammanföra olika
discipliner och deras infallsvinklar på hur ord och bild samverkar i bokkonst.
Litteraturvetare från Uppsala Universitet mötte konstnärer och grafiska formgivare på
Konstfack. Dagens upplägg innehöll både akademiska föredrag i föreläsningssal och
förevisningar av föremål och av praktiskt arbete i Grafikverkstan på Konstfack.

Silvia Riccardi inledde i föreläsningssalen med en genomgång av frågeställningar
kring konstnären och författaren William Blake (1757 – 1827) och hans poesiböcker
där ord och bild smälter samman och hanteras parallellt av honom. Böckerna
tillverkades i ett mycket begränsat antal strax före 1800-talets början och tog upp
ämnen och berättelser med hjälp av en udda teknik, där utförande och resultatets
utseende stod i stark kontrast till vad som var på modet eller accepterat. Han
arbetade utan lösa typer och bild och text utvecklades i samma etsade plåt, trycktes
och handkolorerades av honom själv och hans hustru. Bildvärlden skiljer sig mycket
från hans andra arbeten och kan ses som en reaktion eller protest från William
Blakes sida. Mycket länge betraktades texterna för sig utan att läsaren samtidigt fick
sig till livs den formgivning som varit så viktig för Blake. Det dröjde till en bra bit in på
1900-talet tills dessa sidor kunde återges i tryck och alltså spridas. Vi fick se väldigt
fina bilder från de olika varianterna av verken. Silvia Riccardi skriver en bok om
“Dark Romanticism” som bl a ska innehålla kapitel om Henri Fuseli, Mary Shelley
och William Blake. Dessutom kommer hon att organisera ännu ett symposium i maj
2023 och denna gång i Uppsala – “Mediating Words and Images”.

Mer bildmaterial om William Blake och hans böcker kan du hitta på:
https://www.blakearchive.org/
Vill du läsa artiklar som Silvia Riccardi har skrivit om Blake i Blake Quarterly finns det
en om hans illustrationer till Dante här:
https://blakequarterly.org/index.php/blake/article/view/riccardi552
Och en artikel om hur spridningen och mottagandet av Blakes verk i Europa såg ut
här:
https://blakequarterly.org/index.php/blake/article/view/riccardi533
Här kan du läsa Silvias artikel ”Desires of Ancient Times – Feminine Metamorphoses
in Blake and Ovid” i Journal of the Blake Society at St James:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1648454&dswid=8574

Efter denna inledning fick alla vi som samlats inför symposiet följa med till
Konstfacks Grafikverkstad. Maev Lenaghan hade en mycket fin visning av delar ur
hennes privata samling av Artists’ Books. Hon visade även några egna och gick
därefter generöst igenom hur hon själv lägger upp, planerar och genomför ett arbete
med en Artists’ Book. Vi fick följa utvecklingen och färdigställandet av två böcker ur
hennes oeuvre “I am a Maev, not a moose” och “Vanilla Orange”.

Därefter hade Maev dukat upp med ett antal tryck med olika exempel på etsningar
för att vi skulle kunna knyta an till William Blake och hans förfarande. Maev höll
simultant en genomgång vid tryckpressen i hur en “sugarlift” sockerakvatint blir till
och hur den trycks. Parallellt med detta skickade hon runt exempel på akvatintplåt
med lupp bland åskådarna. Det var nog inte alla deltagare i symposiet som tidigare
hade varit så nära produktionen i en konstnärlig grafikverkstad och det var ett
mycket uppskattat besök.

För att se mer av Maev’s konstnärskap kan du titta på:
https://www.maevlenaghan.com/
Och vidare på hennes Instagram:
https://www.instagram.com/maybelenaghan/

Efter lunchen tog Ane Thon Knutsen över grafikverkstan på Konstfack för att berätta
om sitt förhållande till Virginia Woolf, boktryck/letterpress och egen utgivning av
böcker. Ane hade utbildat sig till grafisk designer utan att någonsin provat att trycka
med lösa typer. Hon skaffade sig en egen boktrycksverkstad för att i denna kunna
genomföra det doktorsarbete hon låg i startgroparna inför. Hennes egen berättelse
om att lära sig konsten att sätta text med lösa typer utifrån en grafisk designers
horisont berättas av henne i förhållande till Virginia Woolf’s beslut att skaffa en egen
boktrycksverkstad för att ha bättre kontroll över utgivningen av egna böcker utifrån
en författares horisont.

Ane tar avstamp i “Ett eget rum” och skapar en egen Artists’ Book med titeln “En
egen trykkpresse”. Virginia Woolf sökte sig i början av 1900-talet till
boktryckarutbildningen i London för att få lära sig att sätta och trycka text men
vägrades plats p g a sin bakgrund. Hon startade då tillsammans med sin bror ett
förlag – Hogarth Press – skaffade egen boktrycksverkstad och struntade nu i att de
inte kunde allt. Hogarth Press skapade en vad vi idag tycker är lätt “punkig”
utgivning. Ane arbetade sig igenom novellen “The Mark on the Wall” och tryckte
metodiskt en mening ur novellen varje dag, mening för mening, med egentillverkade
versala typer tills hon kunde fylla hela gallerirummet, Overlyssalen, på Kunstnernes
Hus i Oslo med ark. Efter utställningens slut plockade hon ner arken och lät binda
dessa till en imponerande och omfattande bok som hon fraktat med sig och visade.

Ane har utbildat sig i grafisk design och avlagt doktorsexamen vid Kunsthögskolen i
Oslo KHiO. Hennes fantastiska arbete går att följa här på:

https://www.anethonknutsen.com/
https://cargocollective.com/anethonknutsen/The-Mark-on-The-Wall-1
Och på instagram: https://www.instagram.com/anethonknutsen/

Efter Anes förevisning och en diskussion om Artists’ Books och deras egen
konsthistoria lämnade vi tillslut grafikverkstan och gick tillbaka till föreläsningssalen.
Här fick Alexandra Peat, litteraturvetare från Uppsala Universitet, berätta mer om
Virginia Woolf, hennes utgivning på Hogarth Press och hennes förhållande till
handens verk i Craftmanship.
Du kan läsa hennes artikel ’A Word to Start an Argument with’: Virginia Woolf’ s
Craftsmanship här: http://uu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1558614&dswid=-8112

Dagen avrundades med att Christer Larsson, litteraturvetare från Uppsala
Universitet, fick berätta om de två kreatörer, Stan Lee och Steve Ditko, som utgjorde
samarbetet mellan textskapare och bildskapare och skapade seriealbumet
Spindelmannen. Det diskuterades även varför en handfull nummer av utgivningen av
Spindelmannen gavs ut i somras som klassiker i Penguin Classics. Christer Larsson
driver även Seriezonen som du kan besöka i Uppsala eller här:
http://www.seriezonen.nu/

Det hela blev mycket lyckat och innehållet kändes till största delen relevant för mig
både som konstnär, hantverkare och förvaltare av konst på papper i museimiljö. Det
enda jag saknade var spridningen av informationen om evenemanget. Publiken hade
kunnat vara så mycket större och ha en mycket bredare bas. Här saknades elever
från Grafikskolan, konstvetare, medlemmar ur Grafiska Sällskapet, Svenska
tecknare och representanter från institutioner som arbetar med bild och text osv.
Som deltagare i publiken var jag själv osäker på hur pass öppet symposiet var men

vill därför passa på att tipsa alla nyfikna om den kommande konferens som Silvia
Riccardi organiserar i Uppsala i maj 2023 – “Mediating Words and Images” med
keynote speaker W. J. T. Mitchell och konstnärligt bidrag från årets Venedigbiennal.
Jag ser fram emot att få besöka även denna konferens.

2023-02-08 Ellen Cronholm

Ellen Cronholm är konstnär och medlem i Grafiska Sällskapet. Hon driver
tillsammans med flera av GS medlemmar grafikverkstan ”KKV Grafiken i
Stockholm” och arbetar som Konsthanterare med konst på papper på Moderna
Museet i Stockholm.