Ingen konst kommer till i ett vacuum

Jag frågar mig ofta vad det egentligen var som motiverade mig och vad som ledde mig in på att arbeta i bokform som bildkonstnär på det sätt jag gjorde i början på 90-talet. När jag gjorde en serie bokobjekt av kasserade tryckark från ett tryckeri, hade jag aldrig sett något liknande. Nu vet jag att det finns något som kallas ”altered books” och ”found poetry”. Idag pratar man också om strömningar av ”språkmaterialistiska förhållningssätt”, vilket nu väcker en känsla av igenkännande hos mig, fast jag aldrig hade hört begreppet förut. Min debututställning på Galleri Svenska Bilder i Stockholm, januari 1997, var baserad på mitt arbete med skriftbilder, böcker och bokobjekt, men då var det ingen som talade om artists books. Så varför hamnade jag där jag hamnade?

Jag tror att det till stor del kan förklaras av att konst inte i första hand föds ur konst, utan ur ett behov av att finna uttryck för personliga erfarenheter och det är de erfarenheterna som i hög grad är präglade av vår gemensamma samtid och tidsanda. Det går inte att helt särskilja rent personliga motiv och drivkrafter från den tid vi lever i, även om man själv kanske upplever de personliga motiven som viktigast.
Minst lika avgörande är förstås också hur de rent praktiska förutsättningarna ser ut. Förutsättningarna i form av ekonomi, verkstäder, tillgång på material och så vidare, sätter sin prägel på konsten. Strukturomvandlingen inom tryckeribranschen till exempel, gjorde att det plötsligt blev möjligt att komma över utrustning. För att inte tala om informationsteknologins explosionsartade utveckling, som snabbt gjorde att avancerad digital utrustning gick att komma över till rimliga priser.

I den text som följer har jag försökt ge en bild av det sammanhang, som jag själv verkat inom och som präglat mig i mitt arbete.

Text och böcker på konstscenen

Utställningen TECKEN på Malmö Konsthall 1978, kurerad av Eje Högestätt i samarbete med konstnärerna Roberto Altmann och Paul-Armand Gette, satte djupa spår i mig trots att jag inte såg den – men tack vare en omfattande katalog, där man tar upp konstarternas inre släktskap och gränsöverskridanden, i ett internationellt och historiskt perspektiv. En annan utställning, som jag gärna hade velat se, är ”BOK; BILD; OBJEKT”, som visades på svenska institutet i Paris och på Liljevalchs 1980. Inte heller detta var en utställning med artists books, men med konst som på olika sätt relaterar till skrift och text, eller till boken som symbol. Det gjordes en fin katalog även här, utgiven av kalejdoskop förlag. Medverkande svenskar var Alf Linder, Jan Håfström och Rune Hagberg.

En riktigt tidig artists book-utställning var den legendariska ”Artists Books/Booked Art”, kurerad av Leif Eriksson. Den visades på Skånes Konstförenings Galleri under ett par decemberveckor 1983. Om man får tro hans egna ord i programbladet till utställningen, så blev den genomförd mot alla odds. Hans ursprungliga ambition hade varit att genomföra den i samarbete med tre offentliga institutioner, som även skulle bekosta en katalog över hans samling, men de drog sig tyvärr tillbaka. Utställningens omfattning blev därför inte vad han hade hoppats. Hans uppenbara irritation och besvikelse över det svala intresset och det han uppfattar som okunskap, är intressant att notera så här i efterhand. Redan året efter, 1984, gjordes en artists book-utställning på Grafiska Sällskapets Galleri, som även genererade ett mycket läsvärt specialnummer av Grafiknytt.

Här kan man bland annat läsa om Dieter Roths bokproduktion på Island, om Leif Elggrens arbete med böcker (som redan då pågått under flera år), om Outi Heiskanens hemliga bibliotek, om brittiska artists books (bland annat Ron King), samt om boken ”Betraktelsens begär” av Jim Berggren, Kjell-Åke Gerinder och Ragnar Strömberg. Jag hoppade till vid åsynen av det sista inslaget, eftersom Jim Berggren för bara två år sedan, 2014, var uppe hos oss i Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg och tryckte bilderna till en bok med dikter av just Ragnar Strömberg, med titeln Lunar Manual. Att hitta de historiska rottrådarna och kopplingarna till samtiden är verkligen roligt!

När jag nu tittar i backspegeln, så inser jag att det sen tycktes dröja mer än 10 år, innan genren uppmärksammades igen på allvar. Det var först inför millennieskiftet som det började hända saker, som hade med artists books, konst i bokform eller bokkonst att göra.
1996 invigdes den stora Artists book-utställningen på Grafikens Hus. Jordi Arkö var då konstnärlig ledare där och det var Pian Granö, som blev utställningskommissarie (som man sa på den tiden). Hon tog kontakt med mig och undrade om jag ville vara hennes assistent. Det var oerhört mycket jobb och allt skulle genomföras på väldigt kort tid! Att vi över huvud taget lyckades föra det hela i hamn är nästan obegripligt. Ambitionsnivån var hög; vi skulle fylla hela första salen med böcker och vi skulle finna på lösningar för att exponera böckerna på bästa sätt. Grafikens Hus var fortfarande väldigt nytt och administrationen hade ännu inte funnit sina former, så alla utmaningar vi stötte på under resans gång var vi tvungna att lösa från grunden. Målsättningen var att få till en så bred presentation som möjligt – att visa exempel på alla tänkbara sätt att arbeta med konst i bokform, objekt såväl som böcker i större upplaga. Vi bjöd också in flera bokbindare; Manne Dahlstedt och före detta elever till honom från bokbinderilinjen på Leksands Folkhögskola, som då var en 3-årig utbildning med mycket gott anseende. Många av Mannes elever fortsatte även efter avslutad utbildning att arbeta väldigt fritt och kreativt med boken som objekt, så det kändes intressant att få med även dem i sammanhanget. Utställningen omfattade till slut så många som 181 böcker, med tonvikt på samtida konstnärer, men även äldre utgivning.

Det gjordes en fin katalog, formgiven av Hans Cogne, men den var tyvärr inte tillräckligt påkostad och omfattande för att ge rättvisa åt utställningen som helhet så här i efterhand. Parallellt arrangerades en utställning av boksamlaren Jarl Hellichius i salen intill, med böcker utgivna av Bibliofila Klubben och Lisa Matthias.

Samma år som Grafikens Hus Artists book-utställning inleddes den satsning på en hel serie bokutställningar, som Svenska Tecknare arrangerade på Röhsska museet i Göteborg och på Form Design Center i Malmö mellan 1996 och 2001. Den var särskilt intressant ur ett artists book-perspektiv tycker jag, eftersom den satte in genren i ett sammanhang som primärt handlade om bokformgivning och illustration – inte om konst. Satsningen gjordes för att manifestera Bokens 500-årsjubileum med en årligen återkommande utställning på olika teman under 5 år. Först ut var ”boken som objekt” 1996, där jag själv fanns representerad med tre böcker. Utställningen var kurerad av Sune Nordgren. Åren därpå följde Svenska Tecknares övriga jubileumsutställningar med ”boken och bilden” 1997, Ulf Hård af Segerstad, ”konst i bokform” 1998, Leif Eriksson, ”bokomslaget” 1999, Håkan Lindström, ”en författare – hundra illustratörer” 2000, som var en utställning med över hundra olika illustrationer av en novell av Klas Östergren, samt den avslutande utställningen ”boken under 500 år” 2001.

Sex olika fristående små kataloger, samlade i en kassett, publicerades i samband med projektet. Att man valde att skilja på ”boken som objekt” och ”konst i bokform” upplevde jag redan då som problematiskt, eftersom det är svårt att dra definitiva gränser mellan det ena och det andra. Att dela upp det på det sättet speglade nog snarast en vilja att upprätthålla den definition av genren, som har sin grund i 60-talet, när begreppet artists books myntades. Att arbeta utifrån ett mer vidgat begrepp hade varit mer fruktbart, tycker jag. Det visade sig ju också att utställningen ”konst i bokform”, som enligt Leif Eriksson med några få undantag byggde på hans eget arkiv (sammanlagt 139 verk), även innehöll objekt. Bland annat Lars Vilks ”Dagbok”, som är så överfylld att den inte går att stänga, och Leif Erikssons egen ”Message”, butelj med tryckt tygbit.

1996 blev jag också inbjuden av Astley Nyhlén (som var bokhandlare innan han startade Galleri Astley, tillsammans med sin fru Ruth) att visa böcker i samband med en stor bokbandsutställning som arrangerades på galleriet i Uttersberg av Bokbindarmästarföreningen. Där damp jag ner, som ”en katt bland hermelinerna”, det vill säga nyvaken bokkonstnär bland professionella bokbindare. Några år senare (år 2000) visade Sandvikens konsthall, i samarbete med Galleri Astley, utställningen ”BOKEN som konst och hantverk”. Stora entréhallen fylldes med böcker – återigen var fokus på bokband av framstående svenska bokbindare. I samma hall visades också bokstavskonst av Karl-Erik Forsberg på väggarna. I konsthallens galleri hade jag samtidigt en separatutställning med mina artists books, objekt, texter och skriftbilder. Även nu kände jag mig lite som ”en katt bland hermelinerna”, men med den skillnaden att jag den här gången fick möjlighet att göra en betydligt bredare presentation av mitt arbete, parallellt med bokbandsutställningen.

Därefter följde en lång rad av olika bokprojekt och utställningar i en tät följd efter varandra. År 2000 var året för det ambitiösa bokprojektet ”Korsväg/Kulturbro” på Grafikverkstaden i Brösarp, som genomfördes i samarbete med Ystad Konstmuseum, där Thomas Millroth då jobbade. Jag missade tyvärr att ta del av vad som gjordes där då. Året efter visades utställningen ”Boken som objekt” på Galleri Kaponjären i Vaxholm, kurerad av konstnären Lenka Jonessen-Deker, där jag deltog. Och året därpå – alltså 2002 – arrangerades en utställning med titeln ”codex” på Galleri Octava i Kristianstad. Initiativtagare var galleristen Lars Noväng och utställningen ingick i programmet för Kristianstad Bokfestival. Lars var noga med att påpeka att det inte var en artists book-utställning, utan en utställning som ställde boken i fokus ur många olika synvinklar. Medverkade gjorde Håkan Blomkvist, Ben Thompson, Vera Ohlsson, Edna Hinnerson och jag själv.

Bara två år senare ställde jag och Lars Nyberg ut på Rosenlöfs Tryckerimuseum, där jag också visade mina böcker, tecken- och textbilder. Det är ett fantastiskt intressant arbetslivsmuseum, som i princip är intakt från tiden då det drevs som kommersiellt tryckeri. Carolina Thorell, som bjöd in oss att ställa ut där, var en av de elever på Grafikskolan i Stockholm, vars böcker en gång inspirerat mig att söka dit (1991), så det blev ett roligt återseende. Hon drev under åren 2001 till 2008 ett projekt som hette ”Rosenlöfs Bok”, tillsammans med bokbindaren Tommy Eklund. De gav ut sammanlagt 5 titlar, handsatta illustrerade poesiböcker, som trycktes i små numrerade upplagor på museet och bands in av Tommy Eklund. Varje bok gavs även ut i faksimil.

2002 var startåret för ett KU-projekt (Konstnärligt Utvecklingsprojekt) med fokus på artists books på Konsthögskolan i Stockholm, som kallades ”The Expanded Book”, där jag deltog tillsammans med närmare 20 andra konstnärer och studenter. Projektet var initierat av Mari Rantanen och Anette Senneby, som båda var professorer på skolan då. Bland andra var förläggaren Vincent FitzGerald från New York inbjuden föreläsare, vilket var väldigt intressant, eftersom den typen av bokutgivning som han sysslar med – en form av artists book som vanligtvis kallas livre d’artist – inte existerar i Sverige på samma sätt. KU-projektet utmynnade i en utställning på Färgfabriken i Stockholm våren 2003, som löpte parallellt med en utställning om Bo Cavefors som förläggare och skribent.

2002 invigde vi en liten avdelning för artists books på Grafiska Sällskapets Galleri. Vi var många som då var entusiastiska över idén. Peter Cederblom, Eva Grytt och jag själv ställde samman en invigningsutställning – dels med böcker av medlemmar, men också med böcker ur våra privata samlingar av konstnärer och poeter som Elis Eriksson, Åke Hodell, Bengt Emil Johnsson och Leif Eriksson. En medlem som verkligen tog uppmaningen att bidra med böcker till invigningen på allvar var Hardy Strid, som skickade ett par kartonger fyllda med böcker och objekt. En av mina favoritböcker på utställningen var ”…och ni tittar bort”, bild och text av Ellen Cronholm, tryckt på Konsthögskolan år 2000.

2004 slutförde Magnus Bärtås ett projekt på Konstfack, som utmynnade i boken Texst, en antologi som gavs ut av skolan med honom själv som redaktör. Här var inte boken som format utgångspunkten, utan det faktum att allt fler konstnärer började integrera texter och skrivande i sin konst, även om det skedde utifrån en mängd olika bevekelsegrunder och tog sig väldigt många olika uttryck. Projektet syftade också till att undersöka och definiera det överlappande fält mellan poeter och bildkonstnärer, som börjat framträda allt tydligare i början på 2000-talet. Det var en tidsanda, som redan då hade speglats starkt även i Tidskriften OEI:s utgivning, sedan den startades 1999. Ett 20-tal studenter, konstnärer och författare ingick i texst-redaktionen. Jag minns att jag med intresse, men också förvåning, tog del av allt detta. Med intresse, eftersom text och skrivande alltid varit en viktig del i mitt eget konstskapande, men samtidigt med förvåning över känslan av ”igenkännande”. Året var alltså 2004.

Året därpå bjöd jag in Emmi Martin, som var bibliotekarie (numera pensionerad) på Rikardsgatans bibliotek i Helsingfors, att presentera ett urval artists books ur deras samlingar i Grafiska Sällskapets bokhörna. Själv hade jag ställt ut mina böcker på biblioteket i Helsingfors året innan och på det sättet lärt känna Emmi Martin. Tack vare hennes specialintresse är de det enda biblioteket i Skandinavien, som har en artists book-samling som kontinuerligt har byggts upp under många år, på ett mycket professionellt och medvetet sätt. De har också en bra hemsida, som är ambitiöst uppbyggd och väldigt informativ.

2007 var det dags igen – en bokutställning av den finska konstnärsgruppen ”Naum-Book-Art” med 10 deltagande konstnärer, som fyllde hela Grafiska Sällskapets Galleri. Gruppen var internationellt sammansatt, med medlemmar som Tatjana Bergelt och Cia Rinne, verksamma både i Finland och Berlin, och Alexander Reichstein från Moskva.

En stor satsning gjordes på Botkyrka konsthall 2006, där man arrangerade en internationell artists book-utställning som man kallade Labyrint. Initiativtagare var den dåvarande intendenten Joanna Sandell och konstnären Pia Sandström. De valde att gå ut med ett ”open call” – via kontakter och kontakters kontakter, via nätet och på anslagstavlor – och de verkade ärligt överraskade över det överväldigande gensvar de fick. I utställningen fanns mer än 100 konstnärer representerade. Den var fantastiskt fint arrangerad, med en särskilt designad svängd bokhylla mitt i rummet, inspirerad av Biblioteket i Babel av Jorge Luis Borges.

De gjorde också en ambitiös katalog till utställningen, där varje deltagande konstnär gavs utrymme att presentera sig. Och de arrangerade ett program, där jag för första gången deltog med ett framförande – en läsning av några av mina texter – vilket sen ledde vidare till publicering i tidskriften OEI. Att använda mina texter på det sättet, var då en ny erfarenhet för mig. Tre år senare, alltså 2009, kom det en uppföljning på Botkyrka konsthall, men ambitionen att ha det som en kontinuerligt återkommande salong lades på is. Deras boksamling är fortfarande tillgänglig för besökare och de driver sedan 2006 ett förlag, som heter Labyrint Press.

”typos; tekn; teckning” på Galleri Bibb i Stockholm 2006 vill jag också gärna nämna i sammanhanget. Det var inte en artists book-utställning, utan en bok och en utställning med tecken och typografi som tema: från urbild till konstverk. En genomtänkt och mycket intressant infallsvinkel. Boken, formgiven av Edvard Derkert och Eva Lena Johansson, var väldigt fin. Med bilder, texter och dikter om alfabet, bokstäver, tryck och symboler blev den största behållningen av hela projektet.

2009 arrangerade Ystad Konstmuseum en utställning med artists books, baserad på ett urval böcker ur museets samlingar, men även särskilt inbjudna konstnärer och förläggare som arbetar med konst i bokform och publicering. I programmet ingick läsningar och andra framföranden. Den uttalade ambitionen var att vidga och utforska begreppet artists books.

Samma år visades en utställning med ett annat förhållningssätt till text och böcker på Västerås Konstmuseum, som de kallade ”Arbetsnamn: BOK”, där verk ur museets samlingar ingick. Här handlade det om konst som på olika sätt relaterar till böcker, direkt eller indirekt. I samband med utställningen arrangerades också ett ambitiöst program, med workshops och föreläsningar, där jag medverkade – både med workshop och föreläsning. Bara två år senare hade även Galleri Flach i Stockholm en utställning där perspektivet var ”boken som utgångspunkt för ett konstverks tillblivelse”, inte boken som konstform. Den avskalade titeln ”Boken” väckte min nyfikenhet, men den här gången byggde utställningen enligt min uppfattning på en ganska mager analys.

Leksands kulturhus visade 2010 en bokutställning som byggde på mötet mellan bokbindare som arbetar med boken som konstobjekt och konstnärer som arbetar i bokform. Utgångspunkten för projektet var en utställning som visats på Galleri Astley samma år, kurerad av bokbindaren Monica Langwe, som hade bjudit in 10 bokbindare från hela Europa. På initiativ av Dalarnas konstkonsulent, Jordi Arkö, utvidgades utställningen med böcker av ett antal svenska bildkonstnärer: Pian Granö, Leif Elggren, Richard Årlin, Göta Svensson, Barbro Ravander, Modhir Ahmed och jag själv. Det blev ett intressant möte på lika villkor, genom boken som konstform, men med olika infallsvinklar. Både likheter och skillnader i förhållningssätt mellan bildkonstnärer och bokbindare framstod tydligt.

Samma år, alltså 2010, arrangerade också Olof Sandahl en fin artists book-utställning på Galleri Kretsen i Södertälje, baserad på böcker av konstnärer från hans eget kontaktnät – inte minst från tiden som ansvarig för boktrycksverkstaden på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
Inom ramen för den stora grafikfestivalen i Skåne, Grrrafik 2011, som genomfördes av KKV Malmö, i samarbete med en lång rad olika institutioner och gallerier, visades också en bokutställning på Malmö konsthall, ”Artists Books – the art of making books” . Den hade varit kul att se. Jag såg tyvärr inte heller ”Artists books – books as art projects” på Galleri KWARD i Borrby bokby sommaren efter, trots att jag hade med en serie boktryckta häften där.

Våren 2012 tog ett Göteborgsgalleri som jag aldrig hade hört talas om kontakt; Canevaz på Vasagatan. De ville på kort varsel arrangera en artists book-utställning under ett par veckor i samband med Bokmässan i Göteborg samma höst. Jag tror inte att de varken förr eller senare har visat något liknande, jag tror tyvärr inte heller att många såg utställningen, men den var riktigt intressant. Medverkande var: Leif Elggren, Magnus Fliesberg, Monica Langwe, Lotta Lotass, Ulf Karl Olov Nilsson (UKON), Lina Nordenström, Barbro Ravander, Göta Svensson, Pär Thörn, Totte Wiberg och Richard Årlin.
Så sent som i november 2015 arrangerade Husby Konsthall en ny stor artists book salong, öppen för alla; max 5 böcker per person. Den utställningen såg jag inte själv, men jag tror att de fick stort gensvar.

Sedan invigningen av Grafikverkstan Godsmagasinet 2009 har vi årligen arrangerat ett Oktoberseminarium, som de senaste fyra åren har haft böcker som tema på olika sätt. Vi har bjudit in föreläsare som Jarl Hellichius, boksamlare, Peter Bodén, Hundörats Antikvariat, och Anders Karlin, Rönnells Antikvariat. 2013 kallade vi seminariet för ”med arbetsbordet som scen”, med framföranden av Peter Thörneby, Martin Högström, Beata Berggren och mig själv, i en kombination av läsningar, performance och filmvisning. Oktoberseminariet 2015 handlade om skrivmaskinskonst och skrivmaskinens historia, med föreläsningen ”TAB e or not TAB e” av Jesper Olsson, lektor i litteratur och media på Linköpings universitet.

Vi i GG arrangerade också ett weekendseminarium våren 2015, på temat letterpress och artists books, där bland annat Angie Butler från UWE, University West of England, deltog som huvudföreläsare. 2016 hette oktoberseminariet ”Boken som samtida konstform i Norden” med sammanlagt 8 deltagande bokkonstnärer från Finland, Sverige och Norge, och en avslutande paneldebatt modererad av Annika Gunnarsson, intendent på Moderna Museet.

Våren 2016 var det även ett seminarium på Konsthögskolan i Oslo, arrangerat av Victoria Browne (t.f professor där), som driver Kaleid Editions. Föredragshållare var Patrizia Meinert, bokbindare och bokkonstnär från Tyskland, och Jurgen Maelfeyt, grafisk formgivare och förläggare från Holland. I samband med seminariet presenterades också årets Kaleid-kollektion av artists books. Kaleid är inte ett förlag, utan en verksamhet som syftar till att varje år marknadsföra en kollektion av artists books av europeiska konstnärer, sammanställd genom ett juryförfarande. Under grafikseminariet ”Printmaking in the expanded field” på Konsthögskolan i Oslo 2015, visades det årets Kaleid-kollektion.

2016 var det också ett seminarium på Linköpings Bibliotek på temat ”Efter boken – ett symposium om svenska artists books”, arrangerat av forskargruppen LMI (Literature, Media History and Information Cultures) vid Linköpings Universitet. Där höll Thomas Millroth en inledande föreläsning, ”Bokens rum”, och jag själv presenterade mitt arbete med konst i bokform under titeln ”med arbetsbordet som scen – där orden blir till, genom sina beståndsdelar”. Kungliga Konsthögskolans artists book-kurs med inriktning på fotoböcker presenterades också av en grupp studenter och kursledarna Björn Larsson och Carl Johan Erikson. Den avslutande föreläsningen ”Skärm, skog, påse: om bokens infrastrukturer” hölls av Jesper Olsson, lektor i litteratur och medier på Linköpings universitet. Artists book-seminarierna har med andra ord duggat tätt på sistone.

Hösten 2016 visades en utställning med artists books på Lunds konsthall, som Thomas Millroth kurerat med utgångspunkt från sin egen samling, och som han valt att kalla ”Konstnärsgjorda böcker”, med fokus på böcker från Skåneregionen, Danmark och Tyskland. Här speglas genrens historiska rottrådar i den Sydsvenska regionen. En mer omfattande historieskrivning kommer i en bok av Thomas Millroth, som publiceras på ellerströms förlag inom kort, förhoppningsvis under 2017.