”Iklädd”
ett grafikprojekt för SL:s konstväxlingar på Slussens tunnelbanestation (västra)
Som en av fyra konstnärer blev jag inbjuden att delta i SL:s ”Konstväxlingar” med bilder på Slussens tunnelbana. ”Konstväxlingar” innebär att utställarnas bilder visas under ett år, just nu från mars 2019 till mars 2020. Jag fick frågan i maj 2018. Första mötet med beställare och konsult plus tre andra konstnärer som fått inbjudan till andra stationer, ägde rum i slutet av augusti.
Efter det mötet arbetade jag enbart med projektet på heltid. Den första tanken var att använda bilder jag redan hade och jag gick igenom befintligt material. Ambitionen var att hitta ett genomgående tema av något slag. Men jag upplevde det svårt att få ihop någon helhet då. Hela min väggsektion sträcker sig över 140 meter, inklusive reklamskyltarna och utrymmet för bilderna är 2,9 meter högt. Jag arbetade utifrån skalan 1:20 förstorade enstaka bilder i skala 1:1 för att få en känsla av hur det skulle kunna upplevas.
Eftersom väggen är uppdelad i sektioner med olika mått på varje skärm fick jag fundera på hur jag skulle lägga in bilderna, om dom skulle vara utfallande eller om jag skulle dela upp dom inom varje skärm, det var det svåraste att förhålla mig till alla dom olika formaten. Jag kom så småningom fram till att det skulle kännas mest naturligt för mig att låta bilderna vara utfallande.
Ganska tidigt i processen bestämde jag mig för att jag ville färdigställa mitt bildmaterial i en grafisk teknik. Eftersom jag under den senaste tiden gjort en hel del bilder i torrnål kändes det naturligt att välja det. Jag slutförde uppgiften genom att i ett flöde arbeta med skissen i skala 1:20, vilket blev ett långsmalt papper på sju meter uppspänt på ateljeväggen, med sista biten krökt runt ett hörn och in på nästa vägg. Skisserna gjorde jag med kol och tuschpennor, för att sedan arbeta fram bilderna på plastplåt.
Innehållsmässigt tillkom bildsviten spontant och intuitivt efter att jag i flera månader testat, skissat förkastat och arbetat fram ideer i omgångar. Men till slut satt det där en berättelse om personliga, lekfulla och ibland dramatiska upplevelser jag bär på. Jag återgav detta i stor utsträckning med bilder av kläder jag burit vid olika tillfällen.
Varför jag valde grafiken som slutligt uttryck var att jag känner mig hemma i det materialet, trodde mig då bäst kunna få fram det uttryck jag önskade. Förutsättningarna för Slussens del var också att bilderna skulle vara i svarvitt. För mig var det viktigt att framhäva handens påverkan och det mjuka i bilderna. När bilderna var färdigtryckta fotograferades dom av SL:s fotograf, han skickade bilderna vidare till tryckeriet. Det har varit ett fantastiskt projekt att få möjligheten att delta i, att se mina bilder uppförstorade är både inspirerande och lärorikt.
Umeå april 2019
Annalena Törnström
