Jag slår på grafik i Illustrerad svensk ordbok, utgiven av Natur och kultur, tredje reviderade upplagan, sjätte tryckningen, 1984.
- : sammanfattande benämning på de konstarter för vilka teckning ligger till grund, konstarter (litografi, gravyr och träsnitt) i vilka bilder framställs i många exemplar (genom avtryck på papper o.dyl.)
- : vetenskapen om skriftens form
Mycket har hänt sedan 1984. Att arbeta måleriskt med grafiken, inom alla olika grafiska tekniker, var i själva verket sedan länge en självklarhet redan 1984. Ordboksdefinitioner är uppenbarligen inte alltid uppdaterade. Den digitala utvecklingen har sen dess också gjort att fotografiska inslag har blivit en självklar del inom konstgrafiken. Blandteknik är ett vanligt begrepp, för att beteckna alla olika tänkbara former av kombinationstekniker, som inte minst den digitala utvecklingen har skapat möjligheter för.
En ung generation konstnärer, som hemtamt använder sig av datorn som instrument, tar sig på ett självklart sätt an grafikerns sätt att bygga upp bilder i lager, med olika källor och bildmaterial som utgångspunkt för den konstbilden. Det handlar om en kreativ process, som bygger på en successiv uppbyggnad av bilden, utifrån olika matriser med olika färger och övertryck, där varje bildelementen kan användas på många olika sätt. Det ligger helt i linje med de digitala verktygens sätt att fungera, samtidigt som det är ett arbetssätt som ligger djupt förankrat i den grafiska traditionen.
Den tekniska och konstnärliga utvecklingen inom grafiken har också gjort sig gällande som en drivande kraft inom måleriet, där det blivit allt vanligare med grafiska inslag i form av screentryck eller printade underlag för måleri eller andra vidarebearbetningar på olika sätt. Att arbeta med grafik innebär inte längre nödvändigtvis att man arbetar med ett mångfaldigande av bilden. För många samtida konstnärer är det helt enkelt inte möjligheten till mångfaldigande som är den primära anledningen till valet av teknik, utan just de konstnärliga uttrycksmöjligheter som de grafiska teknikerna erbjuder. Så vad återstår av 1984 års ordboksdefinition? Inte mycket. Grafikens utveckling de senaste 30 åren har varit gränslös, liksom dess roll i konsten: omvälvande.
I takt med att 3D-skrivare blir allt vanligare och billigare på marknaden, föreställer jag mig att vi står inför en liknande utveckling när det gäller skulptur. Att arbeta med inslag av 3D-objekt, som har sitt ursprung i andra sammanhang, i kombination med egna bearbetningar av olika material, ligger väldigt nära till hands. Den ”kretsloppsfilosofi”, som ett collagetänkande på detta sätt bygger på – nämligen att återanvända föremål eller bildelement i en ny kontext – är också ett förhållningssätt som är ett starkt uttryck för vår tid, på ett betydligt mer grundläggande plan än det rent tekniska.
Grafiken har alltid präglats av ett nytänkande
Konstnärer som arbetar med grafiska tekniker har i alla tider utforskat de inneboende estetiska och konstnärliga möjligheter som olika material och tekniker erbjuder – detta oavsett om det är helt nya tekniska landvinningar det handlar om, eller äldre teknologier, som inte längre används inom den kommersiella tryckeribranschen. Utforskandet och utvecklandet av nya och okonventionella arbetsmetoder har i båda fallen varit starka drivkrafter, som präglat den grafiska konsten. När nu den digitala utvecklingen på ett nytt sätt möjliggör arbeten i större skala och i nya material gör detta att grafiken på ett självklart sätt också sätter sin prägel på offentlig konst, även i utomhusmiljö. Grafisk betong är bara ett exempel på detta. Men man ska också komma ihåg att det är långt ifrån nytt att arbeta med grafik på andra material än papper – tvärtom är det en intressant sida av grafikens historia. Grafiskt tryck på keramik till exempel. Och tryckta tapeter och textilier.
Utställningen PrintXL på den kommunala konsthallen Meken i Smedjebacken sommaren 2016 är ett bra exempel på ett utställningsprojekt där grafikens möjligheter och uttrycksformer fick blomma ut i sin fulla bredd. Konstnären Mats Wilhelmssons kommentar när han sett den var: ”Intressant utställning. Inte bara för att det var många bra bilder, utan också för att den visade på så starka förhållningssätt till de olika grafiska teknikerna och hur man kan blanda det monumentala med det intima, använda ljud och skulpturala uttryck på ett fruktbart sätt. Kongenialt i den verkstadmiljön!”. Meken är en av flera intressanta utställningslokaler för konst i gammal industrimiljö, som nu utvecklas på olika platser runt om i Bergslagen. Utställningen var kurerad av Pernilla Jansson, konstnärlig ledare, i samarbete med Anna Johnsson, informationsansvarig på Meken. Jag betvivlar inte ett ögonblick att de även fortsättningsvis kommer att ha ett intressant utställningsprogram, där grafiken kommer att ha en framträdande och spännande roll.
Inom grafiken finns det inga gränser att utmana, det finns bara möjligheter att utveckla! Grafikens roll som drivande kraft blir allt mer påtaglig på så många olika områden inom det bildkonstnärliga fältet idag.
Lina Nordenström
Fotnot: Medverkande konstnärer i utställningen PrintXL på Meken i Smedjebacken sommaren 2016 var Anton Alvarez, Aron Kullander-Östling, Stina Löfgren, Ellisif Hals, Jenny Bergman, Susanne Skeide, Ylva Franzén, John Rasimus, Richard Galloway, Lars Nyberg, Lina Nordenström, Fredrik Lindqvist
www.mekensmedjebacken.se
