Då jag fick en förfrågan av Grafiknytts redaktör att försöka formulera några tankar kring Denis liv och konstnärsskap, tog jag därför kontakt med Bente Olsen som stod Denis nära under de senaste 10 åren före hans bortgång.
Jag reste till Uppsala, Denis hemstad under 50 år, och stämde träff med Bente uppe i Denis bostad och ateljé på Övre Slottsgatan. Allt för att på plats få ta del av Denis allra senaste arbeten, arbetsplats och verktyg, bibliotek, tidiga målningar och mycket annat. Inte minst förstås hans tryckpressar och fotografiska utrustning. Allting lämnat åt sitt öde när mästaren själv är borta.
Bente Olsen berättade vad Denis själv hade sagt om sin barndom och ungdom, bl.a. detta att fadern tydligen hade motsatt sig ynglingens ambition att söka sig mot den konstnärliga banan. Inte så ovanligt kan man tänka. Emellertid så tycks Denis ha strävat vidare bl.a. som modellör på UppsalaEkeby keramikfabrik ett par år och därefter några målande somrar på Gotland. Senare det stora och avgörande klivet in i konstens värld då Denis antogs som elev på Valands konstskola i Göteborg 1952.
Under de följande 4 åren blev det mest måleri under Endre Nemes ledning men även grafik då senare Torsten Renqvist anställdes som lärare. Valandsepoken tycks ha öppnat portarna mot den grafiska teknik som kom att känneteckna Denis konstnärsskap genom åren. Nämligen trägravyren. En svår och tålamodskrävande teknik. Efter Göteborgstiden återvänder Denis till Uppsala där han blir kvar under alla år fram till sin död.
På det internationella konstfältet var Denis ledande och aktiv, inte minst i den svenska sektionen av Xylon, en sammanslutning av grafiker som huvudsakligen arbetar med högtrycksgrafik (träsnitt, trägravyr och linoleumsnitt bl.a.) runt om i Europa. Under sin tid som ordförande i svenska Xylon arbetade Denis aktivt för svenskt deltagande i grafikutställningar i många länder, bl.a. Österrike, Schweitz och Tyskland för att nu nämna några.
Denis Steen är förmodligen den svenska konstnär/grafiker som genom åren har fått mottaga flest priser, utmärkelser och stipendier som bevis på ett stort konstnärsskap. Där den svartvita gravyren berättar om ljus och mörker med en aldrig sinande uppfinningsrikedom. Allt skildrat i en valör. Svart. Det är stort i det lilla formatet.
Om man önskar fördjupa sig i gravyrkonsten och i de övriga högtrycksteknikerna så kan jag varmt rekommendera Denis egen text i boken ”Högtryck, material och metoder” utgiven av Grafiska Sällskapet 1990. Samt Kim Nicklassons text till Denis bilder i häftet ”Ur vår tids grafik”, utgiven av Samlargrafik 1992. I detta häfte försöker författaren beskriva och tyda Denis gravyrer ur ett mera intellektuellt perspektiv. Denis som forskande konstnär och som en god humanist.
Olof Sandahl juli 2020
Denis Steen var aktiv in i det sista och deltager med ett träsnitt i den nu turnerande grafiktriennalen.
Red. anm.
Aufpassen! 
Rimfrost, trägravyr ca 1984 
A IV, gravyr, 1986 
F XVI, gravyr 1991 
F XVII, gravyr, 1990 
Nydegghof II état 
Denis Steen 
