Grafiska Sällskapet förbereder, som Grafiknytts läsare knappast har undgått, en Nordisk Grafiktriennal. Den kommer att invigas i januari 2020 och visas under året på tre orter i Sverige, samt förhoppningsvis på Island och Färöarna under 2021. Förutom en katalog till utställningen är ett gemensamt nordiskt projekt inplanerat för att kartlägga konstgrafikens situation och villkor.

Just i dagarna (2019-03-27) fick vi besked från Nordisk kulturfond att de medfinansierar projektet med 70% av den sökta summan, dvs 210 000 SEK. Budgeten får revideras i enlighet med detta men det betyder att projektet kommer att genomföras. Det som gäller för nu är att engagera rätt skribenter och fotografer och tänka igenom vad och hur man vill beskriva sin verkstad och dess konstnärer. Hur ser situationen ut? Kanske bredda och fördjupa genom intervjuer med konstnärer.

Allt material vara klart i augusti för att en sammanfattande reflektion ska hinna utarbetas innan allt formges och skickas till tryck. Resultatet bör kunna lanseras i samband med invigningen av Triennalen i Norrköping 25 januari 2020.

Här är hela projektbeskrivningen:

Tryckkonstens vägar – en kartläggning av samtida konstgrafisk kunskapsproduktion i Norden

Vi lever i en ekonomistisk tid. En tid som är väldigt upptagen av mätbarhet. En tid som hyser en övertro på teoretisk analys och vår förmåga till överblick och kontroll. Det som inte låter sig beskrivas och förklaras i text, det som inte kan mätas och vägas och värderas i monetära värden, betraktas ofta med stor skepsis. Särskilt av de som har att förbereda eller fatta politiska beslut Inom politik och offentlig administration hänvisas till mätbara indikatorer. I den rådande samhällsordningen är det därför många verksamheter som har svårt att visa sitt berättigande, även så konstgrafiken. Samtidigt ser vi från konstnärligt håll ett växande intresse för just  hantverkliga områden i konsten, bland både utövare och publik. Denna motsägelsefulla situation har framkallat ett gemensamt behov bland verksamma konstnärer/grafiker i Norden, att undersöka och dokumentera den samtida nordiska konstgrafikens nuvarande läge och betydelse. Vi vill därför påbörja en reflekterande “topografisk” kartläggning kring utrymme och förutsättningar, i förhållandet till tryckkonstens historia, till konstvärlden och till konstens samhälleliga betydelse. Hur ser villkor och möjligheter ut i de olika nordiska länderna? Vad betyder ett hantverkligt konstutövande med en så lång historia som grafikens?

Den kommersiella utvecklingen i tryck-konsten har undan för undan övergivit äldre tekniska metoder och tillämpningar: träsnitt ersattes av xylografi, xylografi av stenlitografi, stenarna byttes mot plåtar, handsättare blev maskinsättare och med de senaste decenniernas digitala utveckling har hela den analoga situationen förändrats totalt.

Det är inte bristande kvalitet i de de äldre teknikerna som gjort att de övergivits av medieindustrin. Det är industrins ekonomiska krav och anspråk som styrt detta. Konstnärer arbetar, som alla vet, utifrån andra premisser än industriella och konstgrafiker använder sig av alla tryck-konstens tekniker och metoder, urgamla såväl som de senaste digitala, just på grund av teknikernas stora kvaliteter, de varierade konstnärliga uttrycken. Konstgrafiken har därför alltid varit liksom ett poetiskt undantag vid sidan av den kommersiella hanteringen av trycksaker.

Sånt som pågår vid sidan av kan te sig oviktigt, men bör inte underskattas. De konstgrafiska verkstäderna bär på ett viktigt arv: där mångfaldigandets betydelse alltid varit bärande, för uttrycks- yttrande- och tryckfrihet och för “allmän och universell spridning”, som den kinesiske boktryckaren Wang Jie uttryckte det redan år 868. Sedan 1500-talets medierevolution i Europa, har tryck-konsten spelat en central roll i den västerländska kulturens historia. Sverige har i sin grundlag en tryckfrihetsförordning som härstammar från 1766 och därmed är världens äldsta.

Konstgrafiken är, med sina olika nutida tillämpningar, helt enkelt ett ankare för förståelsen av hur vi kunnat erövra friheter vi har i dag och som vi har ansvar för att utveckla för framtiden. Det pågående handfasta utövandet och mångfaldigandet av bilder och texter från en mängd olikartade tryckverkstäder i stad och land, kan berätta om vikten av att försvara fristående kommunikationsmöjligheter. De senaste åren har vi sett ett ökande intresse för hantverk inom många områden. Så även inom grafiken. De digitala innovationerna började etablera sig i vår vardag för 30 år sedan och de som intresserar sig för hantverkliga tryck-möjligheter upptäcker snabbt att de digitala tillämpningarna inom tryck-konsten är okomplicerat kompatibla med gamla trycktekniker.

Vår undersökning och kartläggning har därför görandets och hantverkets position och villkor i fokus. Hur många verkstäder finns det? Hur ser konstnärernas produktionsvillkor ut? Finns det tid, plats och resurser för det konstnärliga utövandet? Med denna undersökning vill vi komplettera den bild av den samtida grafiken som Nordiska Grafiktriennalen speglar.

Metod

Det “topografiska” kartläggningsarbetet kommer att utföras av lokala konstnärer, skribenter och fotografer som känner till förhållanden och villkor. Genom reportage och fotodokumentationer från små och större verkstäder och ateljéer i varje deltagande land vill vi synliggöra den stora kunskap som finns, från äldre trycktekniker med rötter i medeltid fram till dagens mest avancerade digitala tillämpningar och de intressanta korsbefruktningar som uppstår mellan dessa. För att visa på den konstnärliga bredden och mångfalden av uttryck och för att få svar på arbetsförhållanden, ekonomiska villkor och annat som visar sig relevant, intervjuar vi konstnärerna som vi möter.

Detta material ska sammanställas och en sammanfattande reflektion ska utarbetas och formuleras. Detta ska sedan formges och tryckas i bokform. Dessutom ska valda delar publiceras på sociala medier och hemsidor. I själva sin existens kommer publiceringen att spegla det som den berättar om. Boken kommer att presenteras i samband med den 16e nordiska grafiktriennalen under 2020 och blir på så vis ett viktigt komplement till denna konstutställning.

Arbetet kommer att inledas under våren 2019 och slutföras under hösten. Planerad tryckning i december 2019 eller januari 2020.

Deltagande länders grafiker och grafikorganisationer:

Danske Grafikere, Islensk Grafik, Grafiker på Färöarna, Grafiska Sällskapet i Sverige, Grafik i Väst i Sverige.

Dessutom följande grafikverkstäder:

Tou Trykk Stavanger, Grafikavdelningen på Konsthögskolan i Oslo, Fyns Grafiske Værksted, Grafisk Værksted Næstved, Grafisk værksted Kirsten Kjers museum, grafikverkstäder i Akureyri och Reykjavik, Grafikverkstan Färöarna, Lahti printmakers, Atelje Tripod Nykarleby, Lahden Taidegraafikot Tampere Artists´ Association, KKV grafik Malmö, Skaraborgs konstgrafiska, Ålgården Borås, KKV Göteborg, ÖKKV Örnsköldsvik, Grafik i Väst Göteborg, KKV Stockholm, Grafikverkstan Godsmagasinet Uttersberg, Grafikskolan i Stockholm,