Britt Krestesens arbete på Grafiska Sällskapets galleri startade 1988. När hon sökte tjänsten på galleriet hade hon visserligen redan ett mycket bra och intressant arbete men efter att ha pluggat konstvetenskap på kvällstid kände hon att det var dags att byta inriktning. Hon nåddes av informationen av att en halvtidstjänst skulle utlysas på GS, sökte tjänsten och efter ett noggrant urvalsförfarande fick hon tjänsten som Ulla Brauners efterträdare.
I början var det på halvtid men när Åsa Burman slutade efter ett år blev det en heltidstjänst. Under 25 år var Eva Cornéer och Britt Krestesen ett radarpar på galleriet och de hade koll på det mesta.
När jag frågar Britt om hur arbetet på galleriet har förändrats under de 28 åren (och 325 vernissager!) som gått svarar hon snabbt att det blivit mer och mer att göra. Arbetsbelastningen har ständigt ökat, från att vara 4 anställda under flera år i början på 90-talet till nuvarande 2 tjänster som ska sköta allt. Det ideella arbetet från medlemmarna har minskat betydligt. Förr var det medlemmarna som helt och hållet skötte arbetet med portföljen t.ex. Det sociala livet har också påverkats av ett arbete som innebär ledighet var tredje helg samt en del kvällsarbete. Men trots allt så har det varit hennes livs roligaste jobb.
En stor förändring var när galleriet flyttade från Rödbodtorget till Hornsgatan 1996. Hela flytten av verksamheten gjordes på egen hand med hjälp från medlemmarna. Rödbodtorget låg visserligen centralt till när det det gällde inköpare från landsting och kommuner som kom till Stockholm med tåg men hade få spontanbesökare.
På Hornsgatan syns galleriet mer och har fått en större och yngre publik.
Konstnärerna och grafiken då?
Förr var många medlemmar renodlade grafiker men idag är det mer blandat och gränserna har suddats ut.
Britt upplevde att intresset för grafiken minskade i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet. Kanske berodde det på att nya tekniker gjorde sitt inträde och att Konstfrämjandet gick i konkurs och sålde ut sin grafik till skamligt låga priser.
Men de senaste tre till fyra åren har det varit ett uppsving av intresset för grafiken. Numera stirrar man sig inte blind på tekniken utan det handlar mer om själva intrycket av bilden. Upplagorna har blivit mindre och det är många som arbetar med monotypier.
Förut stod Stockholms rotlar och Sveriges Allmänna Konstförening för mycket av inköpen på utställningarna nu har de ersatts av konstföreningar och privatpersoner.Utställningarna säljer mindre och det mesta som säljs på galleriet är från facklådorna där inköp av landsting och kommuner har stor betydelse.
Britt verkar inte ha några större bekymmer med att fylla tiden som pensionär. Plugga franska, se fler utställningar, ta hand om trädgården i Ådalen och naturligtvis få mer tid till barnbarn och vänner är några av de saker hon nämner. Och engagemanget i Grafiska Sällskapet släpper hon inte helt. Fortfarande är hon och Björn Krestesen ansvariga för Atelier Madeleine i Paris. Och hon ser fram emot att gå på vernissager bl.a. på Grafiska Sällskapet, och kanske ta ett glas vin som andra besökare.
Många av Grafiska Sällskapets konstnärer har blivit mycket nära vänner under årens lopp och det kommer de att förbli.
Björn Sundström tar nu över Britts tjänst och går från att arbeta 80 % till en heltid. Nyanställda Catarina Drugge tar över Björns tjänst och Eva Cornér jobbar fortfarande kvar på 20 % med bokföringen.
Av Christina Lindeberg
